Med flaggan i topp mot HJK

Mot bakgrund av det tragiska beskedet i går att vår vän och lagkamrat Sebastian Wiklander lämnat det jordiska blir det mesta väldigt litet och obetydligt. Ändå måste livet fortsätta och kampen mot morgondagen gå vidare och det är nog precis vad Seppo hade sagt om han hade levt:

”HJK på bortaplan? Det finns bara en sak att göra. Åk dit och ta hem alla tre poäng! Om inte annat så för min skull.”

Det obegripliga när sorgen är som störst är att man någonstans måste hitta kraften att gå framåt. Den här gången handlar det i praktiken om att på tisdagskvällen ta sig an fjolårets mästarlag HJK som IFK tidigare i år mött på hemmaplan och förlorat med 1-0 mot. Den här gången sker matchen i Helsingfors och HJK har ryckt till sig en stabil ligaledning med 31 poäng på sina 13 matcher – 10 segrar, en oavgjord och två förluster. Det intressanta är ändå att båda förlusterna kommit på hemmaplan! Först mot KuPS och sedan mot FC Lahti, båda matcherna slutade 2-1 till gästerna.
Grönvitt reser till Helsingfors med nattfärjan utan Gabriel Petrovic och Simon Silverholt vilka båda är skadade. Det övriga laget är intakt och har under veckan ägnat extra tid åt det försvarsspel som måste fungera i Helsingfors.

Vad är då att vänta i morgon? Frågar man statliga spelbolaget Veikkaus är svaret enkelt, en IFK-seger ger 12,5 gånger pengarna i jämförelse med oddset 1,19 för hemmaseger. Vi har alltså att göra med tidernas läge. Ingen förväntar sig att Hela Ålands lag ska kunna rubba huvudstadsklubben och då är det precis vad som måste göras.
Fotboll vinner man inte i förhandssnack eller på basen av spelbolagsprognoser eller genom sociala medier. Fotboll spelas på plan och där börjar man alltid med 0-0 och sedan är det sist och slutligen spelare av kött och blod som avgör hur det ska gå.

HJK må leda ligan men sånt är bara färskvara och i morgon har våra grönvita kämpar till skillnad mot Seppo Wiklander läge att åka till Helsingfors, göra sitt allra bästa och återvända till Mariehamn med tre färska poäng. Om inte annat så för att det är möjligt. 1-2 räcker bra.

/Jörgen Pettersson

Fotnot: På den här länken kan man läsa mer om Sebastian Wiklander och hans karriär.