Håll huvudet kallt och benen varma

”Efter regn kommer sol”, ”Look at the bright side”, “Från botten finns bara en väg – uppåt”, ”Se inte bakåt, rikta blicken mot nuet”. Slitna plattityder? Ord som varken tröstar eller ger vägledning åt ett lag i kris, vårt IFK. Kanske det, men också ord med en viss förankring i livserfarenhet och visdom.

Men självfallet händer inget, ingen svängning mot det bättre, av sig själv. Det krävs rätt mental inställning, tydligt fokus och massor med spring i benen för att nämna några livsviktiga svängningskomponenter.

Kan killarna klara av detta ikväll, efter alla tunga motgångar? Mitt svar är ett tveklöst, javisst!

Även i alla förlustmatcher har IFK i stunder, förvisso olika långa sådana, visat upp en fartfylld, skicklig anfallsfotboll som med lite mer skärpa hade kunnat resultera i många mål och fler poäng. De främsta Akilles-hälarna är i mina amatörögon två.

Den första stavas ”Matchen börjar på allvar då domaren blåser igång den”. Flera gånger har man inte varit 100-procentigt med då motståndarna inlett ett intensivt anfallsspel. IFK har hamnat i underläge, tvingats jaga för att först i andra halvlek visa upp ett klart bättre spel. Måtte ”laget från andrahalvlekar” nu inleda matchen.

Den andra hälen rör felpassningar på mittfält och i försvar; många baklängesmål har kommit denna väg. Det leder frågan till ett hurudant IFK vi anhängare vill se? Visst hade det kanske för stunden känts tryggare med att killarna bara sopat bort bollen i stället för att söka den stundom svårare passningen. Men årets IFK vill spela boll och komma till snabba uppspel vilket ofta kräver snabba, halvt svåra och därmed modiga passningar. Alla gånger lyckas detta, som vi sett, inte, men ambitionen är värd vårt stöd. För då killarna lyckas blir ju vi i publiken lyriska.

I Seinäjoki noterade jag positiva steg framåt för flera spelare. Abubakari blir match för match allt starkare i både brytningar och fina uppspel, Baliso visade upp ett osjälviskt, moget spel som bäddade för flera goda chanser och Igboananike glimtade några gånger till på ett klart förhoppningsgivande sätt. Forsmans och andra spelares insatser inte att förglömma.

Tror hårt på att laget har det vinnande spelet i sig och att det mycket väl kan komma fram mot Helsingfors IFK.

HIFK förlorade även de i onsdags, 0-1 mot suveräna HJK. Kännetecknande för HIFK var att lirandet som vi sett i år fick en tilläggskrydda från förra säsongen; ett mycket tufft fysiskt spel. Man tacklade och gick både fysiskt och psykiskt i tuff närkontakt med HJK:arna. De senare höll kylan, lät sig inte provoceras vilket bland annat ledde till 3 gula och ett rött kort för HIFK-spelarna. Måtte våra killar ta lärdom av detta ikväll; håll huvudet kallt och benen varma. HIFK vinner vi inte med att brottas, cool, smart och snabb i omställningar biter bättre.

På söndag handlar det för IFK om att våga; att våga vara i nuet, inte i gårdagen, att våga tro på sig själva och att våga spela sittt eget spel. Gör killarna detta och vi ger laget vårt fulla stöd, ja då vänder skutan ikväll. 2-1 till hemmalaget är inte bara min förhoppning utan mitt tips!

/Göran Djupsund