Hård fight väntar i Vasa

Med nästan en tredjedel av årets matcher kvar blir fighten i ligan allt hårdare och tätare. Men på lite olika sätt i olika delar av tabellen. HJK ser – igen – ut att gå för guld, men, men, senast blev det bara ett kryss hemma mot jumbon Kemi och samtidigt vann RoPS över Lahti och ligger nu ”bara” 5 poäng efter HJK. Nedanför dessa är läget tajt, jädrans tajt. Mellan KuPS på tredje och Ilves på sjunde plats skiljer bara fyra poäng. VPS avstånd upp till bronset är ynka tre poäng. Kampen om bronset och spel i Europa blir alltså stenhård.

Det sista, och nedersta, tajta läget handlar om nedflyttning eller kvalmatch mot tvåan i division ett; här handlar det om SJK, TPS, Kemi och vårt eget IFK. Läget inför fredagens drabbning är att VPS kämpar för att nå medaljplats medan IFK strider för att undvika kval eller nedflyttning – så krasst är läget.

Ingetdera lagen kommer till matchen med något lysande facit från de senaste matcherna. Av de senaste fyra matcherna har VPS inte vunnit en enda medan IFK vunnit en av de senaste fyra. Hungern, och behovet av att ta en seger, inte bara sikta på ett kryss och en poäng, är med andra ord närmast pyramidal i bägge lagen. 

En lite spännande fråga är hur lagen lyckas mentalt hantera siffrorna 4-1. Det är nämligen med dessa siffror som IFK torskade senast i Vasa samtidigt som det är med samma siffror som VPS i sin tur i senaste match förlorade mot TPS. För IFK handlade det – i mina ögon – kanske om säsongens bottenprestation och lite samma gäller VPS prestation i Åbo. Det är med denna match i färskt minne VPS springer in på planen på fredag medan IFK kommer in med en kämpainsats och en poäng mot skickliga Honka som sin senaste prestation. Hur spelarna och framför allt tränarna lyckas hanterar dessa mentala lägen kan ha stor betydelse för matchen.

VPS kurva i årets liga har liknat den vi såg förra året. En kanonbra inledning på säsongen men sedan har kurvan ganska stadigt pekat nedåt. Efter att ha sett flera av lagets matcher tycker jag mig se att lagets grundspel varit nog så konstant och bra genomfört; man håller boll och presterar ett bra kortpassningsspel, mestadels längs marken. Men det som kanske skiljer spelet från den framgångsrika inledningen på säsongen är att man nu ser ut att ha tappat det nya element som jag påpekade i inledningen av årets liga. Då hade man kvar samma skickliga grundspel men varvade detta med frekventa längre uppspel. Motståndarna som lärt sig VPS grundspel redan i fjol visste nu inte riktigt var man hade VPS och detta fungerade mycket bra ur VPS perspektiv. Nu ser man ut att åter lite ha fastnat i fjolårets, för motståndarna bekanta hjulspår och detta kan vara en av förklaringarna till att lagets resultatkurva börjat peka nedåt.

Skall IFK kunna vinna, eller åtminstone kryssa, mot detta VPS är receptet i första hand att hålla ihop det egna laget, avstånden mellan våra killar får inte töjas ut så det skapas de luckor som VPS suktar efter med sitt kortpassningsspel. Detta lyckades IFK bra med senast mot Honka så det gäller bara att hålla i det spelet, - ja, och så att vara omsorgsfull i och ta till vara de kontringsmöjligheter som alltid uppstår. VPS målvakter – Meerits och Volotinen – som ganska jämnt delat på arbetet i år har ingendera riktigt övertygat så detta kan verka till IFK:s fördel. – Meerits var för övrigt så pass svag då han stod i förlusten mot TPS så att jag anar att Volotinen kan vara Vuorinens val mot IFK. Till sist höjer jag ett varningens finger – VPS är förvisso mer ett lag, ett kollektiv än enskilda stjärnor men på basen av flera matcher som jag sett menar jag att våra killar ska ha ett speciellt öga på och ligga nära Juho Hakola. Av det jag sett är denne tekniske, mycket skottskicklige kille den playmaker vars insatser skapar de bästa anfallen för sitt lag. Vid sidan av Sebastian Strandvall – som f.ö. spelat en glimrande säsong med hela 8 mål – är Hakola även den som är ytterst farlig vid VPS frisparkar och en eminent hörnläggare.

Givet VPS senaste fula förlust mot TPS så anar jag att lagets mycket skickliga tränare Petri Vuorinen kan ha lanserat lite nya tankar inför fredagens match men helt oberoende av detta gäller det för våra killar att hålla spelet, det tajta laget med de korta avstånden, från Honkamatchen. Men detta vet nog vår skicklige tränare Peter Lundberg så jag vågar vara försiktigt optimistisk inför fredagen. Det som ökar på min optimism är att våra nya killar kommit allt bättre in i och klart förstärkt laget. Mitt tips? Nu är det bara kämpatag och optimism som gäller så jag säger att IFK krigar till sig en uddamålsseger!

/Göran Djupsund