IFK mot FF Jaro i Jakobstad

FF JARO går mot en för laget obehagligt klassisk höst där bottenstriden är ständigt närvarande. Man kämpar med kniven mot strupen för att undvika nedflyttning eller kvalspel. Fortfarande har man två lag bakom sig. VPS som ligger sist med lika många matcher spelade och tre poäng mindre samt KTP på samma poäng som JARO men en match mer spelad. Visst finns det poäng kvar att spela om (max 18-21) men för JARO – som också för KTP och VPS – är varje match något av en kvalmatch som man är piskad att vinna. Detta syntes i förra omgången då JARO krigade sig till 1-1 mot HJK på hemmaplan.

Det är alltså ett ytterst taggat och motiverat lag som IFK möter på torsdag. Ett JARO som för övrigt bär få likheter med det hemvävda lag med ett stort inslag av österbottniska och finländska spelare som jag harangerade häromåret. Truppen mot HJK bestod i: Kadio, Kullström, da Silva, Dixon, Mendes da Silva, Veteli, Atakayi, Eremenko, Moore, Rivera, Lima de Assis, Öberg, Vaganov och Alibah – ett lindrigt sagt internationell kollektiv. Att få denna mix att spela som ett lag och dra åt samma håll är en utmaning som är svår till och med för tränare Eremenko som gjort sig känd för att ta det mesta ur sina lag. Mot HJK skapades de flesta farligheterna, i form av geniala, precisa framspelningar – gärna bakom motståndarens backlinje – av Eremenko junior som åter är på visit i hemstaden. Att krympa ytorna på mittfältet samtidigt som man håller ihop lagdelarna speciellt så att det inte uppstår ytor mellan försvar och mittfält är nog enligt min åsikt en nyckel bakom en IFK-framgång i denna match. Men med den inställning till att arbeta för varandra och laget och den farlighet framåt som killarna visade mot Ilves i söndags så finns alla förutsättningar för att tre poäng följer med hem till Åland. Senast hemma i Mariehamn var det målrikt, 4-3, och seger för IFK; tippar på samma segrare, men nu med färre mål, 2-1 eller 3-1 till Grönvitt är budet.

/Göran Djupsund