Ligapremiär på lördag!

Ligapremiär!
Vilket härligt ord. Så mycket förväntan som byggts upp, och nu får vi veta om förhoppningarna infrias.
En sak vet jag, när slutsignalen går är jag nöjd. Jag är alltid nöjd om IFK är kvar i Veikkausligan när jag går hem från WHA – liksom jag alltid förväntar mig att de ska vinna när jag går dit.
Visst har det varit många gånger när matchresultatet lagt sordin på stämningen, men att IFK Mariehamn skulle bli ett ligalag kunde vi inte ens drömma om, vi som följde laget i division III på 1970-talet. Att Åland dessutom har ett ligalag även på damsidan och att både IFK och Åland United vunnit såväl ligan som cupen, det är ofattbart formidabelt.
Tänk att vi är där att de yngre generationerna supporters är uppväxta med att vi har åländska ligalag på högsta nationella serienivå. Tyvärr det verkar finnas en baksida med att det blivit vardagsmat att dra till WHA på ligamatch ­– inget av lagen har den publiksiffra de förtjänar. Publiken tar för givet att det ska spelas ligafotboll på Åland, och glömmer hur enastående det är att en så liten ort har lag på den nivån.

Vad ska vi tro inför den här ligapremiären? Mer svårbedömt än vanligt för mig som missade genrepet mot Ekenäs IF på grund av covid.
Glädjande att målen föll i snabb takt i början av matchen, och att laget fick med sig ett resultat (3–1) som enligt rapporterna speglade matchen. Detta i motsats till några andra försäsongsuppgörelser.
En försäsong som också bjudit på en historisk bortaseger i Ligacupen mot seriens storfavoriter HJK.
Från den turbulenta fjolårssäsongen har vi med oss svängningen, för att inte säga helomvändningen, i positiv riktning när Daniel Norrmén tog över som huvudtränare. Som glad amatör utan närmare insikter inbillar jag mig att ”Ahna” dels har förmågan att använda spelarmaterialet på taktiskt bästa sätt, dels kan motivera laget.
Hyperintressant blir att följa unge Oscar Wiklöf, som har idrottsgener från både pappa Peter (innebandy) och mamma Sussi (volleyboll). I fjolårets ligainhopp imponerade han på mig med sina vårdade passningar och förmågan att vinna närkamper. För att inte tala om det fenomenala inlägget till segermålet för Finland P20 mot Sverige i träningsmatchen på WHA i november. Det var samtidigt Oscars landslagsdebut.

FC Lahti inledde ligacupen med att förlora hemma mot Honka med 0–4, och enda vinsten kom med 4–3 mot Ilves. Träningsmatcherna har gett idel segrar förutom 0–1 borta mot HJK.
Resultaten visar FC Lahti har haft svårt att hålla nollan, men också är vassa framåt. I genrepet mot division I-laget SJK Akatemia blev det dock 3–0, en av målskyttarna var Albion Ademi. Ademi, som var IFK:s målkung 2020, lånas ut av Djurgården – det blev klart för bara en vecka sedan. Lägg därtill att IFK:s senaste match mot FC Lahti slutade med hemmaförlust med 0–3, liksom hemmamatchen i maj i fjol, och det är bäddat för succé.
Nej, jag har inte blivit tokig, men det är perfekt att börja säsongen med att ta tre poäng mot en fruktad motståndare. Bygga självförtroende i truppen och entusiasmera publiken.
Jag känner redan segerlyckan i kroppen.

Avspark på lördag den 2 april kl. 18.30 på Wiklöf Holding Arena, välkommen!

/ Mårten Sundberg