Nykomlingen FC Haka på besök

IFK gästas nu av ett lag, FC Haka som symboliserar både framgång och förändring inom finländsk fotboll. Framgångarna består i de många liga- och cup guld man erövrat över åren. Haka representerar även, tillsammans med JARO och MyPa den framgångsrika fotboll som växte fram i ångorna från cellolusafabrikerna i Valkeakoski, Jakobstad och Anjalankoski. I takt med att odören lade sig då ångorna renades och exporten samtidigt började hosta så drabbades även dessa lags ekonomi med följden att lagen fick lämna liganivån och söka ny fart.

Den farten fann Haka förra året då man med grym marginal vann ettan och säkrade ett avancemang till ligan. Den nya tränaren, Teemu Tainio – med 282 matcher på hög internationell nivå, Auxerre, Tottenham, Ajax, Red Bull New York och 64 landskamper – gavs rättvis cred för avancemanget där Salomo Ojala var det offensiva utropstecknet med 23 mål.

Experternas, Urheilulehti m.fl., förhandstippningar placerar nu Haka på platserna 6-9, - man förväntar sig en stabil säsong utan risk för kvalplats eller hissen direkt tillbaka ned till ettan. Riskerna består i att truppen är tunn, 22 spelare, varför skador på nyckelspelare kan klart försvaga laget. Vidare har man ett ganska orutinerat, ungt lag; medelåldern ligger på 23,5 år och bortser vi från Eero Markkanen och Medo så faller den till dryga 22 år.

Själv skulle jag som nyckelspelare se Markkanen, med förflutet i AIK, Real Madrids organisation och landslaget samt Medo, Salomo Ojala samt Anton Popovitch. Den amerikanske målvakten Mike Hartman skall även helst hållas frisk då reserverna är unga (18 respektive 22 år) och saknar rutin på högsta nivå.

I år har man kryssat (1-1) hemma mot Honka och torskat borta (1-3) mot HJK. I fredags kryssade man borta mot RoPS. Här presterade man en usel förta halvlek, tappade på två minuter en 1-0 ledning till 1-2, skärpte sig efter Tainios (enligt egen utsago!) utskällning i pausen, dominerade så smått i andra och utjämnade till 2-2. Ojämnheten över 90 minuter är dock kanske just det som i år främst kännetecknat Haka:s spel; smått lysande sekvenser har blandats med uddlöshet och slarv framförallt i defensiven.

För IFK gäller att utnyttja motståndarens svackor, att fortsätta med sin höga press, något som tydligt bitit mot Haka och att hålla lite extra koll – tätt på, in i kroppen men rent! - på Tamminen, Medo och Popovitch.  Samt att fortsätta med det fina och underhållande anfallsspel som vi redan fått njuta av i många sekvenser i år. IFK har klart förbättrat sitt spel, såväl offensivt som framför allt defensivt från match till match. Jag litar på att trenden fortsätter och killarna tar en hemmaseger med 2-0 eller 3-1.

Göran Djupsund